En film om kärlek när den gör som ondast. Bradley Cooper och Lady Gaga gör två fantastiska roller som delar kärleken till musiken. Paret träffas på en bar där servitrisen Ally sjunger ”La vie en Rose” som gör countryartisten Jack Maine fullständigt förbluffad och förälskad på samma gång. De fattar tycke för varandra under kvällen och båda försöker fylla ett tomrum i sina liv. Jack bjuder sedan med Ally på sin turné och tar upp henne på scen för en duett. Ally tar chansen att få sjunga med Jack och det hela slutar i succé. Paret är nykära och svävar på moln under resten av turnén med varandra. Det visar sig dock att Jack bär på en mörk hemlighet. Han är alkoholist. De kämpar för att inte spriten ska ta över. Det blir flera gripande scener med bråk och desperation för att fylla tomrummet i Jacks liv.
Allys karriär blir bara bättre och bättre under filmens gång. Hon signas av Interscope records och blir nästa stora popstjärna. Skivbolaget vill dock att hon ska ändra sig själv väldigt mycket och föreslår bland annat att hon ska färga håret blont. Det känns som att Lady Gaga själv vill ge en känga åt Interscope för sin karriär och vad hon har tvingats utstå genom åren som popstjärna.
Filmen blir bara mörkare och sorgligare då Jack inte riktigt kan acceptera att Ally blir mer känd än honom. Hans karriär dalar och han blir ensammare och söker sig då till flaskan. När Ally vinner en grammis är vändpunkten för hela filmen då Jack är stupfull och kissar på sig på scen. Jack söker hjälp efter incidenten men Allys manager tycker att hon borde lämna honom. Men deras kärlek är för stark och Allys ständiga försök att hjälpa den sjuke Jack gör att hon stannar. Det slutar med att managern ber Jack lämna henne eftersom han förstör hennes liv och karriär.
Både Bradley Cooper och Lady Gaga imponerar med sina talanger. Jag visste ju att Bradley Cooper är en väldigt bra skådespelare men inte visste jag att han kunde regissera och sjunga såhär bra. Lady Gagas skådespelarkunskaper imponerar också. Hennes röst är givetvis magisk filmen igenom men det visste jag ju redan.
En modern och gripande tappning av en klassisk film som jag varmt rekommenderar.
4 filmdoktorer av 5
